Nyckeltalet visar förhållandet mellan tillsynsavgifter och kostnaden för att bedriva livsmedelskontroll.
Självfinansieringsgrad livsmedelskontroll
Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
---|---|---|---|
0 |
Stockholm |
2008 |
72 |
1 |
Stockholm |
2009 |
84 |
2 |
Stockholm |
2010 |
85 |
3 |
Stockholm |
2011 |
84 |
4 |
Stockholm |
2012 |
83 |
5 |
Stockholm |
2013 |
86 |
6 |
Stockholm |
2014 |
87 |
7 |
Stockholm |
2015 |
86 |
8 |
Stockholm |
2016 |
89 |
9 |
Stockholm |
2017 |
85 |
10 |
Stockholm |
2018 |
81 |
11 |
Stockholm |
2019 |
82 |
12 |
Stockholm |
2020 |
82 |
13 |
Stockholm |
2021 |
114 |
14 |
Stockholm |
2022 |
87 |
15 |
Stockholm |
2023 |
70 |
Kommentar
Stockholm
2014: Låga personalkostnader
2016: Många extra ord.kontroller, lågt antal årsarbetare.
2020: Självfinansieringsgraden för miljöbalken och livsmedelskontrollen var högre än budgeterat. Det beror på lägre personalkostnader (vakanser, VAB mm) samt den statliga ersättningen kopplad till trängseltillsyn, som utfördes främst med befintlig personal.
2021: Självfinansieringsgrad för livsmedelskontrollen var högre än budgeterat. Det beror på lägre kostnader för ordinarie tillsynspersonal, lägre kostnader för utbildning och konferens samt den statliga ersättningen kopplad till trängseltillsyn, som delvis utfördes med befintlig personal. Mycket lägre kundförluster än budgeterat har också en positiv påverkan på självfinansieringsgraden.
2022: Utfallet för självfinansieringsgraden för livsmedelskontrollen blev högre än budgeterat och förklaras av ytterligare statliga medel för trängseltillsyn med 13,9 mnkr.
2023: Lägre självfinansieringsgrad till följd av att bidrag för trängseltillsyn inte längre ges i kombination med att arbetat med övergång till efterhandsdebitering minskad debiteringsgraden.