Gå direkt till sidans innehåll
Nyckeltal MSL. 11

Självfinansieringsgrad livsmedelskontroll

Nyckeltalet visar förhållandet mellan tillsynsavgifter och kostnaden för att bedriva livsmedelskontroll.

Självfinansieringsgrad livsmedelskontroll

Rad-id Kommun Senaste värdet (%) År
0 Medel  63 2024
1 Median  60 2024
2 Botkyrka  100 2024
3 Danderyd  100 2023
4 Ekerö  50 2024
5 Huddinge  79 2024
6 Järfälla  50 2024
7 Lidingö  65 2024
8 Nacka  56 2024
9 Norrtälje  60 2024
10 Nykvarn  45 2024
11 Salem  43 2018
12 Sigtuna  56 2023
13 Sollentuna  53 2024
14 Solna  49 2024
15 Stockholm  76 2024
16 Sundbyberg  83 2024
17 Södertälje  69 2024
18 Södertörn  85 2022
19 Södra Roslagen  68 2024
20 Upplands Väsby  75 2023
21 Upplands-Bro  91 2022
22 Vallentuna  51 2024
23 Värmdö  84 2024
24 Österåker  38 2024

Kommentar

Stockholm

2014: Låga personalkostnader
2016: Många extra ord.kontroller, lågt antal årsarbetare.
2020: Självfinansieringsgraden för miljöbalken och livsmedelskontrollen var högre än budgeterat. Det beror på lägre personalkostnader (vakanser, VAB mm) samt den statliga ersättningen kopplad till trängseltillsyn, som utfördes främst med befintlig personal.
2021: Självfinansieringsgrad för livsmedelskontrollen var högre än budgeterat. Det beror på lägre kostnader för ordinarie tillsynspersonal, lägre kostnader för utbildning och konferens samt den statliga ersättningen kopplad till trängseltillsyn, som delvis utfördes med befintlig personal. Mycket lägre kundförluster än budgeterat har också en positiv påverkan på självfinansieringsgraden.
2022: Utfallet för självfinansieringsgraden för livsmedelskontrollen blev högre än budgeterat och förklaras av ytterligare statliga medel för trängseltillsyn med 13,9 mnkr.
2023: Lägre självfinansieringsgrad till följd av att bidrag för trängseltillsyn inte längre ges i kombination med att arbetat med övergång till efterhandsdebitering minskad debiteringsgraden.

Uppdaterad: 2025-12-16