Gå direkt till sidans innehåll
Nyckeltal MSL. 11

Självfinansieringsgrad livsmedelskontroll

Nyckeltalet visar förhållandet mellan tillsynsavgifter och kostnaden för att bedriva livsmedelskontroll.

Självfinansieringsgrad livsmedelskontroll

Rad-id Kommun Senaste värdet (%) År

0

Medel

 63

2024

1

Median

 60

2024

2

Botkyrka

 100

2024

3

Danderyd

 100

2023

4

Ekerö

 50

2024

5

Huddinge

 79

2024

6

Järfälla

 50

2024

7

Lidingö

 65

2024

8

Nacka

 56

2024

9

Norrtälje

 60

2024

10

Nykvarn

 45

2024

11

Salem

 43

2018

12

Sigtuna

 56

2023

13

Sollentuna

 53

2024

14

Solna

 49

2024

15

Stockholm

 76

2024

16

Sundbyberg

 83

2024

17

Södertälje

 69

2024

18

Södertörn

 85

2022

19

Södra Roslagen

 68

2024

20

Upplands Väsby

 75

2023

21

Upplands-Bro

 91

2022

22

Vallentuna

 51

2024

23

Värmdö

 84

2024

24

Österåker

 38

2024

Kommentar

Stockholm

2014: Låga personalkostnader
2016: Många extra ord.kontroller, lågt antal årsarbetare.
2020: Självfinansieringsgraden för miljöbalken och livsmedelskontrollen var högre än budgeterat. Det beror på lägre personalkostnader (vakanser, VAB mm) samt den statliga ersättningen kopplad till trängseltillsyn, som utfördes främst med befintlig personal.
2021: Självfinansieringsgrad för livsmedelskontrollen var högre än budgeterat. Det beror på lägre kostnader för ordinarie tillsynspersonal, lägre kostnader för utbildning och konferens samt den statliga ersättningen kopplad till trängseltillsyn, som delvis utfördes med befintlig personal. Mycket lägre kundförluster än budgeterat har också en positiv påverkan på självfinansieringsgraden.
2022: Utfallet för självfinansieringsgraden för livsmedelskontrollen blev högre än budgeterat och förklaras av ytterligare statliga medel för trängseltillsyn med 13,9 mnkr.
2023: Lägre självfinansieringsgrad till följd av att bidrag för trängseltillsyn inte längre ges i kombination med att arbetat med övergång till efterhandsdebitering minskad debiteringsgraden.

Uppdaterad: 2025-04-07