Nyckeltal för miljökontoren
- ett verktyg i verksamhetsutvecklingen

Startsida / Miljösamverkan Stockholms län / Självfinansieringsgrad livsmedelskontroll
Nyckeltal MSL.11

Självfinansieringsgrad livsmedelskontroll

Nyckeltalet visar förhållandet mellan tillsynsavgifter och kostnaden för att bedriva livsmedelskontroll.
Självfinansieringsgrad livsmedelskontroll

Kommentar

Diagrammet visar medelvärde för de kommuner som rapporterat data. Kommentarerna utgår från inrapporterad data till och med 2017.

Nyckeltalet hör ihop med nyckeltalen faktiskt debiterade timmar per årsarbetare och visar att större skillnader finns både inom miljöbalkstillsynen och inom livsmedelskontrollen. Generellt verkar det vara lättare att ta betalt för livsmedelskontroll. Värdena visar på stor spridning där spannet för miljöbalkstillsyn är mellan 23 % (Sollentuna) och 77 % (Värmdö). Inom livsmedelskontrollen är spannet mellan 34 % (Österåker) och 90 % (Botkyrka och Huddinge). Självfinansieringsgraden påverkas av många olika faktorer såsom omorganisation av verksamheten, personalens sjukfrånvaro, ändrade definitioner av nyckeltal samt nivån av timtaxa. En djupare analys bör göras inom varje delområde innan man dra slutsatser och gör jämförelse med andra miljökontor. För Österåkers del har förändrad fördelningen av kommunövergripande kostnader i Österåkers kommun inneburit ökade kostnader för miljö- och hälsoskyddsenheten. De ökade kostnaderna har kompenserats med ökad budgetram som i sin tur sänkte självfinansieringsgraden.

Den genomsnittliga självfinansieringsgraden ökade från 45 % år 2008 till 54 % år 2011 för miljöbalkstillsyn men har minskat till 49 % år 2017. För livsmedelskontrollen ökade den genomsnittliga självfinansieringsgraden från 70 % år 2008 till 85 % år 2011, men minskade kraftigt till 68-69 % åren 2012-2014. Den kraftiga minskningen kan delvis förklaras med den tydligare definitionen för uträkningen av nyckeltalet som presenterades 2012 och som kan medföra högre bruttotillsynskostnader som i sin tur drar ner självfinansieringsgraden samt att sammansättningen av miljökontor som rapporterar nyckeltalen ändras från år till år. Därefter har den genomsnittliga självfinansieringsgraden ökat till 75 % år 2015 men minskade till 64 % år 2017. Det är svårt att förklara oscillationen. Troligen kan minskningen från 2015 till 2017 förklaras av större andel anslagsfinansierade verksamheter såsom utredningar och tillsynsprojekt. Därutöver visar några miljökontor hög självfinansieringsgrad men låg antal debiterbara timmar per årsarbetare. Det kan tyda på en för hög taxa eller feluträkningar.

Dokument

Här beskrivs hur nyckeltalen definieras och beräknas.
Uppdaterad: 2018-05-04